Det är bara att inse att; alkohol efter att man fyllt 30, är en usel idé. Speciellt om man som jag fortfarande tror att jag kan hälla i mig samma mängder som jag gjorde när jag var 20. Varför är jag så dum, varför har jag inga gränser!!Sen jag träffade maken har krogliv inte funnits med i bilden. Jag har förvandlats till en riktig hemmagris som njuter i fulla drag att vara hemma. Folk hemma på middag är mer min melodi nu. Saknar inte heller kroglivet. Men när man väl blir utlockad att väninnan, som är lika "sjuk" som jag när det gäller att hälla i sig, ja "då jävlar"!!
Dessutom måste jag sluta att dricka rödvin. Det är helt klart djävulens dryck. När jag har legat nerbäddad, som ett litet knytt, i min knöggliga säng har jag längtat efter mamma, nystukna, tjocka bommulslakan och en sval hand på min panna. Den gode maken har varit en ängel och verkligen pysslat om mig.
Den här baksmällan liknar mer en nära döden upplevelse...
En dröm hade varit att vakna i det här sovrummet, se trädgården utanför och känna solvarma ljusskuggor på kinderna. Maken skulle ha kommit med en kopp kaffe och tidningarna. Vi skulle ha mysat under täcket och läst, länge, läge!!
/sjuka fru Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar