Påskhare!

Det kanske är tur att jag inte har barn......för annars hade jag tvingat han/henne
att ha en sån här på huvudet!

Sötaste kaninmössan i stan hittar du här ->

Jag är en beige typ!

Men vart tar tiden vägen? Helt plötsligt har dagarna bara rusat ifrån mig och bloggen. Just nu är det roligare att klappa vår nya kompis på magen, hjälpa svärmor att komma ut på webben, kika på krukväxter, shoppa ännu fler böcker och prata kuddar med maken och förkylningar med bästa väninnan :) Tja, det är så mycket roligare att kika efter solen och förundras över tussilagon och vintergäcken som står som spön i backen!

Men för att återgå till bloggen och prata lite inredning för en stund, så har det hänt något. Att smaken förändras vet vi ju alla, det är ju sånt som kallas för utveckling. Men att ta ett kliv tillbaka, är något som är nytt för mig :) Trots mitt nyväckta intresse för gulliga pasteller så har det krupit in oväntade färger här hemma. Beige, chokladbrunt och svart dyker plötsligt upp både här och där bland allt det vita. Färger som hörde hemma i förra lägenheten. Eller är det kanske så att jag faktiskt ÄR en beige typ?

Nåja, jag ska inte grunna allt för mycket på varför sakernas tillstånd är som de är, för beige, det är ju som naturen självt, en naturkraft som inte gör väsen av dig - men finns där, vare sig man vill eller inte. Fast man kanske skulle slänga in nåt gult - det är ju ändå påsk snart :) !

WhippetGray får illustrera mitt beiga jag!

Påskigt värre från House Doctor!

Det måste vara solens återkomst för jag är totalt tokig i skira, "påskiga" pasteller just nu. De här produkterna från House Doctor passar min stämning perfekt! Ni skulle ha sett solnedgången över Stockholm i dag, eldigt rött som övergick till intensivt purpurlila... Tjoho, nu har jag vårkänning på allvar!

Bilderna kommer från House Doctor.

Nu är det klart!

Vad har vi lärt oss när det gäller storinköp från Ikea? Det stavas monteringshjälp! När man äntligen hittat logiken i hur man monterar, så åker man på pumpen igen. Nåt jävlas. Nåja, nu står allt på plats! En trevlig sak med det här projektet (från helvetet) är att min rätt så ohändiga man har visat sig kunna hantera en skruvmejsel som ett riktigt proffs! Problemet är väl att jag, "chefen", inte förstått de simplaste instruktioner :)

"Hur 17 får man in den där skruven i det där hålet???!!!" O. skakar på huvudet åt mina instruktioner :)

Hoppsan, vi kanske skulle förankra hyllorna i väggen också?! Här ser ni en liten glimt av att vi färgkordinerat böckerna. Nördigt - ja visst, men intrycket blir mycket lugnare än om man ställer dem huller om buller.

P.s Fler bilder kommer på vår nya bokhylla! Vill passa på att gratta C. till hennes efterlängtade inflyttning!

KÄRLEK!

I kväll kryper jag upp i soffan med såna här och kikar på Men in Trees! Hoppas att ni får, eller fått, lite extra kärlek i dag!

(Vilken underbar klänning 'Marin' har och han... Han är inte så dum han heller :D )

Tillbaka till verkligheten

Ahhhh, äntligen står skrivbordet på plats och datorn är inpluggad. Vi har i princip haft ett krig på tre fronter här hemma. "Det är klart att man ska börja möblera om i sovrummet medan man samtidigt håller på i hallen och vardagsrummet". Pust, men nu står allt där det ska. Skulle helst av allt bara krypa upp i sängen och sova - men eftersom jag varit borta från bloggeriet så länge måste jag ju uppdatera mig lite, se vad just ni har haft för er! Appropå sängar, ser inte de här sängbilderna från brittiska Toast rätt så mysiga ut?!

P.s Tack för alla rara kommentarer kära ni!!

Flitens lampa lyser!

Hoppas ni har det bra därute! Själv har jag inte lyckats ta mig loss ur berget av alla pappartonger, skruvar och muttrar riktigt än :) Arbetet pågår därhemma och förhoppningsvis kan vi avsluta i helgen. Ha nu en skön helg och jag bjussar på den snyggaste kannan jag sett på mycket, mycket länge. Min favorit Cath Kidston har gjort det igen!

Fack, fack, FACK!

Först så trodde vi att det var vi som tog fel färg i all hast. Dörrar i björkfaner till vita hyllor funkar ju bara inte. När jag ringde upp Ikea för att kolla vår plocklista, så sa en rätt så purken skånska att; "Jaa ni har helt klart tagit fel fack, Billy Byom, vita vitrindörrar ska ligga i fack 16, hylla 18". Men det var ju konstigt sa jag, för på hyllavdelningen så stod det ju att dörrarna skulle ligga i fack 16, hylla 16 och det var där vi plockade ALLA NIO VITRINDÖRRAR!

"Näe, så är det inte, för det ser jag här i databasen". Jaha, eftersom man inte kan argumentera emot en databas så hade vi väl skrivit fel på plocklistan då.

Slutresultatet var att vi var tvungna att hyra ett släp, kånka ner alla 10 dörrar, skåpa in dem och köra iväg till Kungens kurva – IGEN! När lämnat tillbaka dörrarna gick vi för att leta reda på nya. Den här gången skulle vi vara smarta och kollade i databasen (för den har ju aldrig fel) som finns på ”plockepinn” avdelningen.

Jojo, luckorna skulle VISST ligga i fack 16, hylla 16. När vi kom till den berömda hyllan 16, fack 16, låg dörrarna i björkfaner där. Inte de vita som utlovats enligt databasen. De vita låg i hylla 16, fack 17!!!

Sur som ättika krävde jag svar! Alltså fick jag köa en halvtimme till. Den här gången var den manlige säljaren glad och go och förklarade ursäktande att det var ”Den mänskliga faktorn”! Jaha, finns det en mänsklig faktor på Ikea?!
Priset på den mänskliga faktorn för min del är:

1. ett humör som en helstekt citron
2. svårartad träningsvärk i benen – kan knappt gå
3. 485 kronor fattigare på släphyra :(

Om det finns något fint att säga med hela upplevelsen, så är det att det börjar bli attans snyggt i vardagsrummet!!! Örrrk.
Image

Stora "svärardagen"

I dag ska vi alltså skruva ihop alla möbler vi köpte på Ikea. Eftersom jag vet hur hopplösa vi är så vet jag att det kommer att svettas och sväras rejält. När vi köpte vårt förra matbord var vi så självgoda och glada över att "det är ju bara en skiva och fyra ben - hur svårt kan det vara?". Självgodhet är helt klart livsfarligt, för vi stod och slet med det där pyttelilla bordet i ett par timmar!! Den här gången jobbar jag preventivt och tänker att "gud vilket slit och hårslitande" det kommer att bli - så kanske, kanske kommer det att gå liiiite lättare :)

Dessutom blir jag lugnare till sinnes när jag ser Jakob Vallings fina bilder. Om du brukar läsa den danska tidningen Isabellas kanske du känner igen hans stil. Hmmm, kanske det är dags att börja nu, med svärandet? OSCAR VAKNA NU!!!!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Image: Jakob Vallings